કડવું 92
Okha અને Aniruddha નો રમૂજી વાક્યુદ્ધ Okha and Aniruddha Trade Taunts Okha और Aniruddha की हँसी-ठिठोली
During the untying of the wedding cord (mindhad), Okha and Aniruddha engage in a playful verbal duel, each daring the other to summon their respective family members to loosen the knot. Aniruddha taunts Okha to call her father Banasura, her mother Parvati, her brother Ganpati, and even her friend Chitralekha, while Okha challenges Aniruddha to summon Krishna, Rukmini, Pradyumna, and Balarama. Despite all the teasing, the firmly tied knot of Brahma refuses to come undone.
- રાગ:
- ધોળ મંગળ
- 1 મીંઢળ છોડતા સમયે ઓખા - અનિરૂદ્ધ વચ્ચે શાબ્દિક યુદ્ધ
- 2 તારા બાપનો બાપ તેડાવ, છોગાળા દોરડો નવ છૂટે રે; તારો કૃષ્ણ વડવો તેડાવ, છબીલા દોરડો નવ છૂટે રે.
- 3 તારી રુક્ષમણી માત તેડાવ, છબીલા, તારો પ્રધુમન તાત તેડાવ, છબીલા.
- 4 તારી રતુમતી માત તેડાવ, છબીલા; બ્રહ્માની વાળી ગાંઠ, તે કેમ છૂટી જાય. છબીલા.
- 5 તારો બળભદ્ર કાકો તેડાવ, છબીલા; તારી રેવતી કાકી તેડાવ, છબીલા.
- 6 અનિરૂદ્ધે બાંધી ગાંઠ, દોરડો ઓખા છોડાવાં જાય; છબીલી દોરડો નવ છૂટે રે.
- 7 બેઠી ગાંઠ કેમ કરી કે છુટી જાય, હો લાડી; તારો બાણાસુર તાત તેડાવ, હો લાડી, દોરડો નવ છૂટે રે.
- 8 તારી પારવતી માત તેડાવ, હો લાડી; તારો ગણપતિ ભ્રાત તેડાવ, હો લાડી, દોરડો નવ છૂટે રે.
- 9 તારી શુદ્ધબુદ્ધ ભોજાઈ તેડાવ, હો લાડી; દોરડો નવ છૂટે રે.
- 10 તારી ચિત્રલેખા ચોર તેડાવ, લાડી; દોરડો નવ છુટે રે.
- 11 ઓખા છોડે દોરડો, ને જાદવ જુવતી ગાય; છબીલા દોરડો નવ છૂટે રે.
- 12 બેઠી ગાંઠ કેમ કરીને છુટે જાય, છબીલા દોરડો કેમ છૂટે રે.
Translation
મીંઢળ છોડવાના સમયે ઓખા અને અનિરૂદ્ધ વચ્ચે રમૂજી અને ચડભડ ભર્યું શાબ્દિક યુદ્ધ જામ્યું. ઓખા ઉશ્કેરાઈને બોલી — 'અરે છોગાળા, છબીલા, તારા બાપના બાપ કૃષ્ણ વડવાને તેડાવ, જો એ આ દોરડો છોડાવી શકે તો! તારી માતા રુક્ષ્મણીને તેડાવ, તારા પિતા પ્રદ્યુમ્નને તેડાવ, તારી માતા રતિ-રૂપી રતુમતીને તેડાવ — પણ આ ગાંઠ તો બ્રહ્માએ બાંધી છે, એ ભલા કેમ છૂટે? તારા કાકા બળભદ્રને તેડાવ, તારી કાકી રેવતીને તેડાવ — છતાં આ દોરડો નહીં છૂટે!' ઓખા ગર્વભેર ઘોષણા કરે છે કે અનિરૂદ્ધે પોતે જ ગાંઠ બાંધી છે, હવે એ છોડાવવા ઓખા ઉઠી છે, પણ છબીલીનો દોરડો છૂટતો નથી. ત્યારે અનિરૂદ્ધ પણ ઓછો નથી — એ હસતાં હસતાં ઓખાને ઉત્તર આપે છે — 'અરે લાડી, આ બેઠી ગાંઠ ભલા કેમ છૂટે? તું તારા બાપ બાણાસુરને તેડાવ, તારી માતા પાર્વતીને તેડાવ, તારા ભાઈ ગણપતિને તેડાવ, તારી ભોજાઈ શુદ્ધ-બુદ્ધ — એ સૌ ભેગા મળે તોય આ દોરડો નહીં છૂટે! અને હા, તારી ચિત્રલેખા ચોરને પણ તેડાવ — એ ચોરી કરીને મને ઉઠાવી લાવી, હવે ગાંઠ છોડાવી આપે!' ઓખા ઝૂઝે છે, ખેંચે છે, દોરડો છોડવા મથે છે, ને જાદવ-ઘરની વહુ-દીકરીઓ ગાઈ ઊઠે છે — પણ બ્રહ્માએ બાંધેલી આ ગાંઠ, ભાગ્યે જ બાંધેલો આ બંધ, ભલા કેમ છૂટે? છબીલા, આ દોરડો કેમ છૂટે?
At the auspicious moment of untying the wedding cord, a lively and spirited battle of words broke out between Okha and Aniruddha. Okha, flushed with playful defiance, taunted him first — 'Go on then, you handsome rogue, call your grandfather, call Krishna himself, your great ancestor — let him come and untie this cord if he can! Call your mother Rukmini, call your father Pradyumna, call your mother Ratumati — but this knot was tied by Brahma himself, so how could it ever come undone? Call your uncle Balbhadra, call your aunt Revati — still this cord will not loosen!' Okha declares with pride that it was Aniruddha himself who tied this knot, and now she has risen to undo it, yet the cord of this charming bride refuses to give way. Aniruddha, not to be outdone, laughs and fires back — 'And you, my dear bride, how do you expect this firm knot to come undone? Call your father Banasura, call your mother Parvati, call your brother Ganesha, call your sister-in-law Shuddhabuddhi — let them all come together and still this cord will not yield! And yes, call that thief Chitralekha too — she is the one who stole me away in my sleep and brought me here, so let her now try to untie what fate has bound!' Okha struggles and pulls, straining to loosen the cord, while the women of the Yadava household sing and cheer around them — yet this knot, tied by Brahma, woven by destiny itself, how could it ever come undone? O handsome one, how indeed could this cord be loosened?
मीठड़ा खोलने के शुभ क्षण में ओखा और अनिरुद्ध के बीच एक चुलबुला और तीखा वाक्-युद्ध छिड़ गया। ओखा ने पहले व्यंग्य कसा — 'अरे छबीले, जा, अपने बाप के बाप को बुला, अपने वंशज कृष्ण को बुला — देखें वे इस डोर को खोल सकते हैं या नहीं! अपनी माँ रुक्मिणी को बुला, अपने पिता प्रद्युम्न को बुला, अपनी माँ रतुमती को बुला — पर यह गाँठ तो ब्रह्मा ने बाँधी है, भला यह कैसे खुलेगी? अपने काका बलभद्र को बुला, अपनी काकी रेवती को बुला — फिर भी यह डोर नहीं खुलेगी!' ओखा गर्व से घोषणा करती है कि यह गाँठ अनिरुद्ध ने खुद बाँधी है, और अब वह इसे खोलने उठी है, पर इस छबीली की डोर टस से मस नहीं होती। तब अनिरुद्ध भी हँसते हुए पलटवार करता है — 'अरे लाड़ी, यह बैठी गाँठ भला कैसे खुलेगी? तू अपने बाप बाणासुर को बुला, अपनी माँ पार्वती को बुला, अपने भाई गणपति को बुला, अपनी भाभी शुद्धबुद्धि को बुला — सब मिलकर आ जाएँ तो भी यह डोर नहीं खुलेगी! और हाँ, उस चोर चित्रलेखा को भी बुला — वही तो मुझे चुराकर यहाँ लाई थी, अब वह इस गाँठ को खोलकर दिखाए!' ओखा जूझती है, खींचती है, डोर खोलने की कोशिश करती है, और यादव-कुल की स्त्रियाँ गाने लगती हैं — पर ब्रह्मा की बाँधी यह गाँठ, भाग्य का यह बंधन, भला कैसे खुले? हे छबीले, यह डोर आखिर कैसे खुलेगी?
Tags
- aniruddha
- balarama
- bana
- banasur
- banasura
- chitralekha
- ganpati
- gujarati akhyana
- gujarati epic poem
- krishna
- madhyakalin gujarati sahitya
- medieval gujarati literature
- mindhad
- okha
- okha aniruddha
- okha haran
- okha haran story
- okha haran varta
- okhaharan
- parvati
- pradyumna
- premanand
- premanand kavi
- premanand okhaharan
- rukmini
- verbal duel
- wedding cord
- wedding ritual